Mitt stackars rum

Ännu en dag med syster yster. Vi har alltid så mycket att ta igen... Vi hamnar alltid i soffan efter att ha märkt att det är för obekvämt vid köksbordet och sen sitter vi där som fastlimmade, med munnan som går i ett.
Jag hade tänkt att städa i mitt gamla rum idag (det ser ut som det gör när det har varit inbrott i filmer, fast många gånger värre!), men det blev ju såklart inte alls av. Eller jo, jag vek ihop några lakan och la i tvätten och slängde bort några papper, det var allt.

Det var ju över ett halvår sen jag flyttade och jag har fortfarande inte rensat igenom rummet. Det är skamligt, det är vad det är! Jag har liksom bara lämnat allt och stuckit. Det är inte ett beteende av en exemplarisk dotter det inte.
Var får man motivationen till detta? Det är ju ett livsprojekt känns det som! Jag är nog klar lagom till pensionen. Eller så får jag ta det då, för lär man ju ha tid och vill säkert ha sysselsättning... Ja, så får det bli!