Jag läste lite bland mina dikter jag skrev som barn och hittade den här:
Gaffel och kniv, du har ett liv
Ät makaroner, du vinner miljoner
Ät flundra, du vinner hundra
Ät is, du bli tjock som en gris
Ät lök, du blir en hök
Det jag gillar med den är att det inte finns något som helst sammanhang, men det gör inget för det rimmar ju... Det var så man tänkte. Och så logiken med att man blir tjock som en gris av att äta is, den är fin!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar