Funderingar kring mina kunder

För er som inte vet det så jobbar jag som butikssäljare i en klädaffär. Det är en butik med damkläder och det är mestadels kvinnor i medelåldern som handlar där (även fast det finns en massa kläder som passar även för yngre!) och jag trivs väldigt bra med att det är just kvinnor i den åldern som jag får hjälpa. Vi har mycket fokus på personlig service.

Jag tycker att kvinnor i femtioårsåldern till exempel är lite bortglömda. Jag får den känslan ibland. Mycket handlar om barn, ungdomar, vuxna med småbarn och sen kommer pensionärerna. Det känns som att medelålders kvinnor ibland kommer lite i kläm. Jag får ofta intrycket av att de har lite svårt för att de har blivit äldre och självförtroendet sviktar lite, de hinner inte riktigt med, de ägnar eller har ägnat så stor del av sitt liv och sina pengar åt sina barn att jag tror att många har lite svårt att unna sig något själva. Det märks på en del kunder hur de verkligen lyser upp av att få en komplimang hur bra de passar i kläderna och får en liten självförtroendeboost och är lättade över att få köpa något åt sig själva. Jag vill verkligen ge dem den känslan!

Något som jag däremot tycker är lite svårt är vad man ska svara när kvinnorna, oftast med ett skratt, påpekar att de är lite fläskiga, har för stor mage och "är ju inte i samma form som förr". Vad säger man? Oftast överdriver de ju, men det är inte lätt. Jag vill ju få dem att känna sig snygga! Inte känner jag att jag heller kan ge mig in i någon diskussion kring deras vikt. Nej, jag hoppas att det räcker att hjälpa dem hitta kläder som passar, för det gör verkligen mycket att ha kläder som sitter snyggt, även fast man kanske har några eller många överflödiga kilon!