Var och åt en ganska försenad "avskedsmiddag" igår, för att vi flyttat från Borlänge, på vår favoritrestaurang där. Det var väl ungefär det enda vi tyckte var bra med Borlänge... Sjukt gott och mysigt och min man är bäst!
Sen tänkte vi att vi skulle ta oss en tur när vi ändå var där och kika efter Henrics stulna cykel, så vi åkte dit vi bodde förut. Vi åkte precis samma väg som vi har åkt så många gånger och känslan var så overkligen när vi åkte in på området, mot huset och svängde in på parkeringen mitt framför ingången på vår "vanliga plats" och kikade upp mot lägenheten. Det kändes ju PRECIS som förr! Jag trodde verkligen att vi bodde där och var på väg hem! När vi öppnade porten för att kika i trappuppgången, och hörde det välbekanta "klicket" från dörren. Det var nästan så jag ryste, för så konstig var känslan. Hemma. Men ändå kändes det avlägset. Men mest hemma, precis som vanligt. I vår första gemensamma lägenhet... Jag hade inte varit där på fem månader. Det var nästan så det var högtidligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar