Sitter och väntar på Älskling. Han har nämligen rakat av sig skägget (till mitt förtret) och jag oroar mig skarpt inför att träffa honom. Jag kommer inte känna igen honom! Inte nog med att han nu har gjort sig av med skägget - jag har aldrig sett honom utan!
Tack och lov har han lovat att låta det växa ut igen på en gång. Jag funderade en stund på att låta honom isolera sig ett tag i väntan på strån och inte träffa honom på ett tag. Men förmodligen (vadå förmodligen? självklart!) älskar jag honom för mycket och kan inte motstå att få träffa honom ändå.
Dock har jag bett honom säga "Hej, det är jag som är Henric!" när vi ses, så att jag vet liksom... ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar