Min man fixar allt!

Min man håller på att laga mina skor och han är BÄST! Henric, som fixar allt. Det gör han verkligen! Han lagar nästan allt som är trasigt och löser alla praktiska problem. Han fixade min gardinstång när jag bodde i Malung en gång, som inte passade, med tändstickor... Han gör alltid någon helt fantastiskt lagning på saker och ting som man själv har gett upp hoppet för!
Ibland säger han att han inte tror att det går, och då tror ju jag absolut att det inte går om till och med Henric säger det, men för det mesta fixar han det ändå i slutändan. Och han fixar det inte bara, han gör det där EXTRA också! Den där extra coola funktionen eller den där exceptionellt snygga lagningen, där jag hade slutat för längesen om jag hade gjort det. Det blir bara lyx där Henric har gått fram. Det är helt fantastiskt och jag blir lika impad varje gång!

(Ps. Jag frågade precis om han var klar med skon och fick till svar: "Nja...det är lite av det visuella kvar." Så det räcker inte med det där praktiska inte. Han fortsätter tills det är perfekt!)

Tänker inte gå i ide

Det är fortfarande ganska kasst. Mitt humör far omkring lite hur det vill, ena stunden är jag ganska glad och hoppfull och i andra stunden är mitt humör i botten och jag känner mig helt uppgiven. Men det är bättre i alla fall!

I fredags kände jag för att gå i ide och inte träffa en enda människa under hela sommaren, för att slippa prata med andra. Bara sova och sova... Dock har jag insett att det nog inte riktigt är någon bra lösning. Tack vare snälla kommentarer av några bloggläsare och ett fint sms från min svärmor så kändes det lite lättare sen. Jag insåg att jag behöver mina vänner och min familj och jag kan inte stänga mig inne från dem... Och vilken otrolig tur att jag har Henric också!

Nu låter det ju som att jag har varit med om något mycket värre än jag har! Ett dödsfall eller liknande... Så är det ju inte, men det här med jobb har tyngt mig så otroligt länge och det här var droppen.

Tack för att ni läser och kommenterar! Ni anar inte hur glad jag blir för varenda kommentar!

Träskor

Jag har nya träskor och jag gillar dem väldigt mycket! Det är en "Moheda-toffel" från Indiska i skinn och trä. Bra grejer!

Dansavslutning

Idag var det dansuppvisning igen, med min dansgrupp "mammorna". Passande på mors dag, va? Dock är det många som har tvingats hoppa av under terminens gång av olika anledningar så det blev bara fyra som kunde vara med idag, och hälften är inte mammor. De var i alla fall otroligt duktiga och jag är stolt som vanligt!

Jag fick choklad och efteråt fick vi glass och nu har jag semester!

Jag har återigen filmat min koreografi i övningssyfte, för att mina elever ska kunna titta på den och öva, och återigen sväljer jag min stolthet och visar upp den för er! Känn er hedrade för att ni får göra det, för lite tar det allt emot. Den är ju inte till för att visas upp på det här sättet. Det är dessutom inte någon dans som egentligen är lämpad att dansa själv...

Förresten, är ni eller känner ni någon kvinna över 25 år som bor i Falun och vill börja dansa med andra likasinnande, hör av er till mig! Hjärtligt välkomna i höst! Ingen förkunskap krävs. Här kan man vara precis som man är och det finns gott om glädje och gemenskap!

Äppelblomster

Jag älskar verkligen träd som blommor så här! Kan inte se mig mätt på dem. Dessa är äppelträd på gården hemma hos pappa... Underbara!

Det blev ingenting alls

Jag har just blivit nekad mitt drömjobb och jag tänker inte låtsas som att det inte gör så mycket. Ska jag vara ärlig så är jag helt förkrossad. Jag har varit så sjukt nära att få jobb flera gånger nu, de senaste månaderna. Om ni bara visste... Förra gången hände något, men av hänsyn till de inblandade tänker jag inte berätta vad som hände, även fast en av de inblandade betedde sig väldigt illa mot mig. Dock tänker jag inte hänga ut någon så jag tänker inte säga mer än så här. Sen dök det här jobbet upp, som en räddare i nöden, men det blev inget. Det blev inget för någon av oss som varit på intervju och provjobbat, för det blev fixat på annat vis.

Nu står jag här utan jobb till sommaren. Det blev ingenting av någonting. Ingenting! Jag har svårt att förstå att det kunde bli så här. Det är för sent nu, för om några dagar är det juni och ett sommarjobb nu kan jag ju bara glömma.
Jag orkar inte med detta längre. Jag orkar inte säga till en enda människa till att jag är arbetslös eller att jag söker jobb! Jag känner mig så fruktansvärt dålig! Så liten och okunnig. Jag orkar inte höra allas beklagande ord, och se hur synd de tycker om lilla mig. Jag vill inte ens fundera över vad en del kanske tänker om mig. "Stackars Sofie, hon lyckas aldrig få något jobb." En del har till och med kommenterat hur knäppa de själva skulle bli av att inte ha något att göra om dagarna. Det känns ju lagom bra att höra... De kanske tror att jag skriver dåliga CV:n eller inte gör bra ifrån mig på intervjuer, men det är inte sant! Jag känner för tillfället inte för att träffa någon alls på hela sommaren.

Jag jobbade på Indiska ett tag. Det var fantastiskt roligt och jag trodde att turen vände ett tag! Sen kom en tjej i personalen tillbaka och jag blev utan jobb igen. Tillbaka i samma situation igen. Enda skillnaden är att jag har fått butikserfarenhet. Kanske det är därför jag har fått lite fler napp nu ett tag. Dock har alla fiskar släppt så jag har fått gå hungrig.

Vet verkligen inte vad jag ska göra nu.

Indisk mat med Syster Yster

Maken gick kväll i skolan idag och jag kände inte för att spendera kvällen i min ensamhet, så jag bjöd in syrran på lite mat. Indiskt blev det! Varför sa jag just LITE mat? Det var ju långt ifrån lite mat, det var jättemycket mat! Två sorters nudlar tog vi, och ris. Mycket mysig kväll! Och mycket, mycket mat! En enda tugga till hade inte gått ner...

Nu får ni hålla tummarna för mig igen och be och allt vad ni vill göra som kan vara till min fördel! Jag får ett jätteviktigt besked imorgon och resultatet betyder jättemycket för mig! Att det blir ett positivt resultat alltså... Är nervös som en liten minigris som ska sova borta första gången! Typ... Var den bästa liknelsen jag kom på i skrivandets stund.

Nu ska jag diska och röja upp i köket. Det blev kaos där när jag lagade mat! Glasnudlar över hela golvet och sånt där! Och kokosmjölk över hela disken... Ibland går det finfint att laga mat och man sullar inte alls, och ibland är det tvärtom. Var stora sulldagen idag!

Vi bakar lyxkakor

Jag och min syster Marie beslutade oss idag för att baka kakor, men inte vilka kakor som helst utan lyxkakor, med pekannötter och vit choklad!

Smeten såg så god ut i sig själv, men vi höll oss från att äta upp den...

Den blev gedigen samling och mums säger jag bara! Inte illa alls...

Te och kaka, så ska livet smaka!

En helg i Göteborg

I lördags bar det iväg mot Göteborg och besök på en gitarrmässa för andra året i rad. Bilåkning hela dagen var det som väntade...

Så här glada var vi att vi var på väg och långa bilresor går smidigt om man är på gott humör!

Här bodde vi över natten. Var väl kanske inte det bästa tänkbara om man säger så, men det var det enda som var ledigt i HELA Göteborgstrakten! Förstår ni? Det var Göteborgsvarvet med 40 000 löpare, vilket nog var anledning till att allt var fullbokat... Som inte var väldigt dyra hotell förstås.

Beviset på att vi varit i Göteborg!

Det blev frukost i bilen dagen efter. Här är det uppdukat så fint!

Så här nöjd var jag med att få frukost!

Fuzz Guitar Show

Henric provar grejer.

Det fanns dyra gitarrer! Den här kostar 230 000 kr... Det är ju en del.

Allt som allt var vi väldigt nöjda med resan. Vi åt trerätters middag med buffé på lördagskvällen och jag önskar att jag hade kunnat fotografera då!
Åh, vad bra det är med helger som denna! Man mår så bra och det är är så skönt att få komma iväg och slippa tänka så mycket på jobb och allt annat man oroar sig för. Och så får man ju minnen för livet!

3 - Min första kärlek

Första gånger jag blev kär så var jag sju år och gick i första klass. Förälskad kanske man ska säga snarare... Jag var förälskad i en ganska busig kille i min klass som ville bli brandman när han blev stor. Min bästis var kär i hans bästis. Perfekt för oss. Men jag kan inte minnas att det höll i sig så länge och inte var det så hemskt allvarligt heller. Jag tvivlar starkt på att det var besvarar och vad jag minns så sörjde jag inte direkt. Dock skrev jag ett antal sidor om honom i min rosa dagbok.

Sen blev jag kär i Erik av Pommern i Salve, minns ni det sommarlovsprogrammet? Jag blev inte kär i skådespelaren utan i prinsen själv. Han var väl ungefär i tjugoårsåldern... Skrev om honom också i min rosa dagbok. Önskar jag hade den här så jag kunde citera! Sen har det väl dykt upp någon ny prick lite då och då under åren. En i början av mellanstadiet, en i slutet, en i högstadiet och så vidare. Inget allvarligt egentligen... Kanske jag hade blivit sur då om jag hörde mig säga nu att det inte var något allvarligt, vem vet.

När gick i gymnasiet dock, då hände det något helt annat. Då dök ”mannen i mitt liv” upp, när jag minst hade väntat det. Han hette Henric och jag är gift med honom idag. Han var min första RIKTIGA kärlek.

Vi gick i samma klass. Jag tänkte att om jag blir tillsammans med Henric nu, då är det för alltid. Då kommer vi gifta oss och hela kittet. Jag var liksom säker på det redan innan. Att vi skulle gifta oss en vacker dag var liksom så otroligt uppenbart för oss redan från början.
Jag har aldrig riktigt förstått mig på förhållanden där man inte vet vart man är på väg. Där man inte båda vet var man har varandra, där man inte kan prata om framtiden tillsammans. Jag kan inte riktigt tänka mig hur det måste vara... Inte har jag heller förstått ”Hur vet man när man är tillsammans?” Det vet man, tycker jag. Vi visste i alla fall, det var självklart.

Det finns miljontals sånger som handlar om kärlek filmer, böcker, ALLT handlar om kärlek nästan! För kärlek är alltid på tapeten. Visst hade jag förstått redan innan att kärlek var något underbart, men jag hade aldrig kunnat föreställa mig hur mycket. Att man kan älska en människa så mycket, det går inte att förstå förrän man upplever det. Det går inte att beskriva. Det kommer aldrig gå att beskriva! Att älska en människa så det känns i varenda millimeter av ens kropp. Och det är inte bara den där förälskelsen som är så rolig i början, pirrig och spännande, för det är ju fantastiskt roligt. Nej, det är ännu bättre, det är en helt annan sak. Så otroligt mycket bättre!

Den ologiska resåren

Köpte en topp nyligen som jag tyckte var söt MEN resåren sitter ju helt galet! För det första så tycker jag det ser fånigt ut med en sån där liten "volang" som det blir där nere och för det andra så är modellen otroligt osmickrande för vem som helst! Den sitter under magen och gör överkroppen gigantisk och formlös! Kanske funkar om man är väldigt, smal, men på de flesta skulle jag säga att det skulle se dålig ut... Känns helt ologiskt att sätta den där!

Men jag var fram med sprättkniven direkt! Kändes lite läskigt för jag brukar inte mixtra med plagg som är nyinköpta, men detta var ett måste. Sådär ja! Vips så ser den helt normal ut och går att använda!

En röd ros

Jag fick en ros av Henric igår. Ni vet en sån där röd en som ser ut som sammet. Vi hade nämligen varit ett par i exakt fyra år igår. Fyra år! Vad hände med tiden? Och som vanligt så är jag så där dubbelt inställd till detta faktum. Samtidigt som det känns som nyss och jag inte hinner med alls och har väldigt svårt att greppa att det är fyra år redan, så kan jag inte förstå att det bara är fyra år... Hur klarade jag mig utan honom en gång i tiden? Ofattbart. Men fyra år är väl ganska länge ändå? Känns som att vi liksom är ganska stadiga om man säger så... De fyra bästa åren i mitt liv hittills. Tveklöst! Och det är tack vare han som gav mig rosen...

Rosen påminde mig en aning om rosorna i min brudbukett... Hmm... Någon mer än jag som ser någon slags likhet?

2 - Någonting jag ångrar

Det finns så mycket saker man ångrar så klart. Samtidigt så är det nog inte så mycket i mitt fall egentligen. Jag kan inte komma på några riktigt allvarliga saker, tack och lov. Däremot är jag väldigt bra på att ångra att jag inte sa något. Att jag inte sa ifrån eller sa vad jag tyckte, eller sa det där skämtet eller föreslog ditten och datten. Det hände oftare att jag ångrar att jag inte sagt något än att jag ångrar något jag har sagt...

En grej som jag i alla fall skäms en del för är hur själviskt jag och en vän behandlade en annan vän en gång på mellanstadiet. Jag, vän 1 och vän 2 umgicks en del, vän 1 och vän 2 hade varit vänner längre. Sen en dag bestämde sig jag och vän 1 för att skriva en bok. Varenda rast gick åt till att skriva på den där boken och när vän 2 frågade vad vi skulle göra så svarade vi att vi skulle skriva på vår bok så hon kunde inte vara med. Därför fick vän 2 umgås med de andra tjejerna medan jag och vän 1 blev bästisar och umgicks bara med varandra och skrev på vår bok.
Grejen är att jag insåg inte då hur elaka vi var! Jag tänkte bara att vi skulle ju skriva på boken och då kunde inte vän 2 vara med. Uppenbart liksom! Jag har på senare år insett att det var otroligt oschysst och jag känner mig dum för jag har liksom inte haft någon kontakt med vän 2 sen dess heller... Det ångrar jag! Även fast jag och vän 1 blev så goda vänner och hade roligt med vår bok. Vi var elaka, så var det bara. Tycker att jag var ett ganska snällt barn annars (inte alltid, men för det mesta), men där var jag inte vad en vän ska vara!

Nykomling i köket

Vi har äntligen fått en ny köksbänk! Den gamla var det fulaste i hela lägenheten, men till min glädje upptäckte jag på besiktningsprotokollet att det stod att bänkskivan skulle bytas, så efter en liten påminnelse är den nu här!

Före:

Efter:

Visst, det är väl kanske inte den jag hade valt själv om jag hade fått välja, eftersom inget i köket eller ens i hela vår lägenhet är ljust träfärgat. Men, men... Den är fräsch och ny och ser mycket bättre ut än den gamla slitna!

Jag lät den invigas med buffé för att den skulle känna sig välkommen.

Rostbiff på en tisdag! Så kan det gå när familjen Hermansson är på humör!

Angående matlådefobin

Fick en fråga om matlådefobin, hur jag bär mig åt när jag ska äta på jobbet?
Det är sannerligen ett problem det där, måste jag säga... Det blir antingen så att jag får ta med mig soppa, typ termos med vatten och varma koppen eller så, eller någon form av färdigmat som är alldeles för dyr och inte så nyttig eller så får jag försöka härda ut med mat i matlåda i alla fall.
En del rätter går bättre än andra. Det finns vissa rätter som jag aldrig någonsin skulle kunna klara av att äta i matlåda, och vissa går lite bättre, men det tar otroligt lång tid för mig att få i mig det hela, så är lunchen på en halvtimme så blir det lite tight...
Det är också lättare ju nyare matlådan och om den är i en annan färg än vit och om det är bara jag som använder den. (Jag har en egen röd hemma.) Och om jag ska spara mat till dagen efter så går det lättare om jag lägger den på en tallrik, så tar jag med mig en matlåda så får jag lägga maten på en tallrik när jag värmer och äter den, då går det lite bättre... Dock verkar hela fobin förvärras lite genom åren, hela tiden... Känner mig jätteknäpp nu när jag skriver det här! Jag kanske borde gå i terapi? Matlådeterapi.

1 - Saker du inte visste om mig

- Jag har måtlådefobi (Jag har OTROLIGT svårt att äta mat som har legat i matlådor. Jag tycker det är obehagligt att bara ta i en matlåda. Att lukta i en matlåda skulle betyda döden. Jag har till och med svårt att äta en smörgås som har legat nerpackad i en plastpåse bara en liten stund, då blir det lite "matlådeeffekten". En vit matlåda som är orange inuti av tomatsås är något av det äckligaste jag vet... Är dock inte stolt över detta för det försvårar så hemskt mycket. Särskilt om man ska på picknick...)

- Jag kan stänga öronen (Jag kan, utan att hålla för öronen, stänga till i hörselgångarna så jag hör väldigt mycket sämre. Trodde fram tills nyss att det var något alla kunde. Detta är väldigt praktiskt när man är gift med en musiker och när man har händerna upptagna när högt ljud uppstår.)

- Jag har träffat en skådespelare från Sagan om Ringen (Bevis kan komma i ett senare inlägg.)

Jag har fått vykort från Astrid Lindgren (Bevis även här kan komma vid ett senare tillfälle.)

- Jag har balettfötter (Får väldigt ofta komplimanger för mina fötter av andra dansare eller danslärare och fick ofta vara exempel under gymnasietiden hur ett par perfekta dansfötter skulle se ut.)

- Kaffe biter inte på mig (Är ingen kaffedrickare, men jag har aldrig någonsin märkt den minsta skillnad när jag har druckit kaffe, har aldrig blivit piggare eller haft det minsta svårt att sova.)

- Jag kan kula (Ni vet, höga lockrop inom folkmusiken.)

- Jag får ont i gommen av banan. (Det är det enda tecknet jag har på någon slags överkänslighet. Kan äta banan tillsammans med annat, t ex fruktsallad, men inte skala en banan och bara äta, då får jag jätteont!)

- Det kliar i tungan när jag är nervös (När jag är riktigt nervös så kliar det väldigt mycket i tungan så jag vill bita och skrapa tänderna mot den.)

- När jag var liten hade jag en låtsaskompis som hette Puttermutter. (Han bodde i Kronlandet där jag var prinsessa. Jag brukade undervisa min syster om Kronlandet i "Sofies berömda skola".)

- Jag kunde inte höra ordet ”Ris a la Malta” när jag var liten utan att må illa, under flera års tid. (Blev magsjuk en gång efter att jag nyligen ätit det, så jag mådde illa varje gång jag hörde det. Vilket så klart min pappa och min bror tyckte var roligt och envisade med att säga i alla fall.)

- Mitt favoritgosedjur var en hermelin. (Hon hette Melina och jag köpte henne ett lila katthalsband med en pingla. Hon var min absolut viktigaste ägodel! Jag drömde ofta mardrömmar om att det började brinna och då var hon den viktigaste att rädda!)

Tio punkter att skriva om

Tänkte att jag skulle försöka mig på en liten blogglista, med ämnen jag ska skriva om i några dagar för att få mig att skriva något "vettigt" ett tag och inte bara "det här gjorde jag igår!". Jag kan inte lova att det blir ett om dagen, men jag ska försöka så gott jag kan! Börjar imorgon.

1. Saker du inte visste om mig
2. Någonting jag ångrar
3. Min första kärlek
   
4. Min tro
5. Min familj
   
6. Vad gör mig glad
   
7. Ett självporträtt
8. Mina förebilder
9. Den bästa dagen i mitt liv
10. Mina drömmar

Gratis mat

Så här ska det se ut! Gratis mat! Det lönar sig nämligen att flytta till en ny kommun (även om man är uppväxt där...) för man får en massa kuponger och erbjudanden och förmåner hemskickat. Bland annat fick vi en gratis grillad kyckling från Ica! Dessutom fick vi två stycken kuponger med gratis paket kaffe och frysta kanelbullar en gång, sen fick vi två stycken till nyss av någon anledning! Måste nästan ha blivit fel... Så nu får ni komma på besök och dricka kaffe och äta kanelbullar hos oss! Det är i all fall ett ganska trevligt välkomnande allt det där...

Tre Benesser-spelningar

Nu har jag haft fullt upp ett tag och har inte hunnit med att skriva på flera dagar. Sen sist har jag hunnit med hela TRE spelningar med Benesser. Den första var deras examensspelning på Maximteatern i Borlänge. Sjukt bra ljud och kul att höra deras nya låtar!

Sedan blev det caféspelning med Arvid Jonsson på sång och Per Olsson på klaviatur. Då var det jazz, blues och soul som gällde. Riktigt bra!

Samma dag blev det spelning i Äppelbo och då spelade de sin egen musik igen. Nöjd publik!

Och jag fick mitt första artist-band runt handleden! (Stolt) Inte för att jag är artist, men jag var ju i alla fall med och bar grejer, filmade och sålde skivor och T-shirtar, så man kan väl hoppas att jag var värd det röda bandet... Skönt när man kan hjälpa till och inte bara glider med, men går in gratis i alla fall!

Musikaliska barn

Detta måste ni se! Visst, jag har sett barn spela instrument sjukt bra förr, men det är sällan det svänger. Det gör det däremot här! Åtta år är i alla fall killen med banjon... Enjoy!

Ack, denna väntan!

400 inlägg, här går det undan... Får försöka hitta på något skoj vid 500!

Kan ju inte riktigt svara på om intervjun gick bra eller inte, eftersom jag inte vet om jag får jobbet eller inte, men det kändes bra i alla fall. Och jag ska provjobba ett par timmar imorgon, så får vi se... Åh, jag hoppas så mycket och det är så spännande så jag nästan smäller av! Det är så det är svårt att hantera vardagen och få något vettigt gjort... Men jag har lyckats tvätta, det är bra.

Intervju IGEN!

Jag är nervös! Hiskeligt nervös! Jag ska nämligen på intervju till mitt drömjobb imorgon. Ja, för tillfället är det faktiskt ett av de jobb som jag mest av allt vill ha just nu, kanske är det till och med nummer ett. Förstår ni då att jag känner mig lite pirrig i magen? Men egentligen borde jag sova nu och det ska jag göra också. Tänkte bara tala om för er att det är dags att börja hålla tummarna igen! Kanske jag glömde säga sist när ni kunde sluta till och med? Förlåt... Hoppas tillvaron har fungerat någorlunda för er ändå, utan tummar. Natti natti!

Bok i solen

Har suttit ute i solen och läst idag. Läste i ungefär en timme, gick en liten promenad och sen var det dags för mig att gå hem kände jag, för jag hade inget vatten med mig. Jag är inte så värst tålig för det där med värme och sol tror jag. Jag är ingen heladagenalladagariveckan-solare, som en del verkar vara. Pimplar jag inte vatten konstant så får jag ont i huvudet av stark sol... Men del är väl bra i och för sig, för det är inte nyttigt att sola för mycket.
Vi bor i alla fall i en väldigt mysig del av stan så att hitta ett mysigt ställe att sola på, där det är trevligt att läsa en bok, är inga problem! Är än en gång hjärtligt tacksam att vi inte längre bor kvar i Borlänge!

Det är min man det!

Vilken tur att jag har en man som lägger en kudde under mitt huvud när jag kastat mig på golvet efter att ha slagit foten i en pall, medan jag övar dans. Fort som bara den vara han framme. Jag säger då det... Vilken tur att jag har honom!

Hobbithus med runda dörrar

Jag såg några fantastiskt söta sorkbon för ett tag sen som jag tykte påminde en hel del om små hobbithus från Sagan om Ringen. Tyckte de var så charmiga så jag vill dela med mig av dem till er!

Hamburgaröverdos

Usch, jag har ätit PÅ TOK för mycket hamburgare på sistone! Tro det eller ej, men den här veckan har jag tryckt i mig sammanlagt 5 burgare! Från måndag-fredag bara... Tre kyckligburgare och två vanliga, varav en var utan bröd, resten med... Usch, nu vill jag inte ha det på väldigt länge! Den femte var absolut inte meningen dock, blev bjuden... Så hemskt förtjust är jag inte i det heller. Självklart gott ibland, men inte så gott så jag vill äta fem i veckan! Urk...

Glutenfria småkakor

Vi hade gäster för ett par dagar sen, varav en glutenallergiker, så då hade jag bakat glutenfria chokladkakor med sötmandel istället för mjöl. De blev lite så där härligt sega... Dock lyckades jag förstöra den vita chokladen som hade gjort kakorna mycket finare, men det gick ju självklart bra ändå. Här kommer receptet:

ca 12-14 kakor

120 g mörk choklad
1 dl strösocker
2 dl mald sötmandel
1 tsk vaniljsocker
2 äggvitor
Smält mörk och/eller vit choklad att ringla över

1. Sätt ugnen på 175 grader.
2. Smält chokladen i micro eller över vattenbad. Låt svalna i 1-2 minuter.
3. Rör ner resten av ingredienserna och vispa samman med en elvisp i två minuter.
4. Klä en bakplåt med bakplåtspapper. Lägg upp matskedstora klickar av smeten med ca 7 cm mellanrum och grädda i 12-15 minuter. Låt svalna på ett galler och garnera med spritsad vit och mörk choklad.

Rosenknopp

Köpte söta rosenknoppar för ett par dagar sen. Tycker de är helt förtjusande! Har saknat blommor hemma nu ett tag, alltså snittblommor i vas, och kände för att köpa nya och jag tror att dessa kommer att stå sig ett tag!
Är inte så förtjust i rosa, det är inte riktigt min färg, åtmintone inte på kläder och saker, men på blommor går det hur bra som helst! Dessa små nejlikor är ju bara så sockersöta och romantiska och livar upp hela lägenheten!

Hjälp mig att välja!

Är sugen på en klänning, närmare bestämt denna klänning, men jag har väldigt svårt att bestämma mig om vilken färg. Vit eller svart... Ständigt denna fråga! Jag har massor av saker i dessa färger redan, det är liksom ingen bristvara hos mig. (Det är inte klänningar heller förstås, ehum...) Jag gillar verkligen båda färgerna! De är ju bra på olika sätt. Den vitare är sötare och den andra är lite mer uppklädd tycker jag... Eller är vit mer uppklätt? Vet ej... Den är inte tänkt till något speciellt tillfälle och jag vill inte ha den bara när det är riktigt högtidliga sammanhang.
Så nu får ni hjälpa mig! Vilken färg tycker ni att jag ska köpa? Svara gärna så många som möjligt så blir det desto intressantare!

Jag måste tillägga att jag känner mig lite fånig nu, och aningen fåfäng, när jag ställer den här frågan på min blogg. Men det är inte värsta grejen, jag tycker det skulle vara intressant att veta. Sen får vi se hur jag gör! (OBS! Ni får självklart även säga om ni tycker klänningen är oerhört ful eller så...) Så rösta på nu, allihop! Vit eller svart?

Följde med Marie igår när hon skulle ta ut pengar från sitt sparkonto. Hon hade gått dit innan och fått veta att hon var tvungen att ta med sig en bankbok (vilket de inte använder så mycket numera och som känns rätt föråldrat för oss) så då var det bara att gå hem och leta. Kontot öppnades 1984 när hon föddes, men efter att ha hittat bankboken kunde man nästan tro att det var 1784 den var ifrån. Den såg antik ut! Och länssparbanken hette det! Swedbank alltså, innan Föreningssparbaken och Sparbanken och allt vad den har hetat. Tyckte bara det var fantastiskt roligt att den såg så gammal ut när hon väl hade hittat den och att de faktiskt var tvungen att använda sig av den på en modern bank... Personalen såg aningen osäker ut.

Min egen Lotta-bok!

Fick paket med posten idag! Är lite extra mysigt att få "hemmagjorda" paket, handskrivna med frimärken, på något vis...

Inslaget i tidningspapper...

Det var min bok! En av alla Lotta-böcker av Merri Vik! De rekommenderas starkt till alla ni flickor som har en förkärlek för 50/60-tal och vill ha en feel good-bok som man BARA mår bra av. Man behöver sådant ibland! Det är en såna där böcker som inspirerar mig att locka håret med papiljotter och klä in papplådor med fint papper och sånt där... Det här var den enda boken som mamma inte hade, så nu ska jag fortsätta läsa. Detta är nog även startskottet till min egen samling för en vacker dag vill jag också vara ägare till min egen "Lotta-samling"...

Boken köpte jag för 24 kronor på Bokbörsen, en sida som varmt rekommenderas av mig för er som vill köpa begagnade böcker billigt och inte lyckats hitta dessa på något antikvariat...